HISSAUTOMATENS HISTORIA
En kort historia om snabb utveckling för effektiv lagerhantering och produktion
Utvecklingen av den moderna hissautomaten har haft stor betydelse för effektivisering inom industriföretag över hela världen.
En medveten strävan att spara utrymme och minska tider i plockprocesser har i snabb takt drivit utvecklingen framåt. Framstegen har också gått hand i hand med förbättrad ergonomi och hälsosammare arbetsmiljö för personalen som arbetar med lagerhantering.
En tidig lösning i ny tappning
Steget från isolerade plockstationer till integrerade system, där lagerhållning och materialförsörjning till produktionen styrs från företagets affärssystem, har gått snabbt. Hissautomatens föregångare däremot, har en betydligt längre historia bakom sig.
Paternosterverk, med hyllor eller gondoler som roterar i en ändlös, vertikal bana, har använts i många applikationer sedan lång tid tillbaka. Svenska flottans minfartyg, Claes Fleming, som sjösattes 1912 var bland annat bestyckat med 200 minor och ett helautomatiskt minfällningssystem som fällde minorna med hjälp av ett paternosterverk.
Den sinnrika uppfinningen hade många fördelar och kvaliteter som gör att den fortfarande används som lagersystem när förutsättningarna passar för paternosterverk.
För nutidens krav
Den tekniska utvecklingen i modern tid har emellertid funnit nya vägar att utnyttja möjligheterna att lagra gods på höjden. Detta har gjort att hissautomaten i dag är ett alternativ med större flexibilitet och högre prestanda.
En hissautomat kan i princip byggas upp till 30 m hög, ett paternosterverk knappt hälften. Hissautomaten kan dimensioneras för en total belastning på upp till 150 ton, att jämföras med 15 ton för ett paternosterverk. En annan begränsning hos paternosterverket är att belastningen måste fördelas jämnt. Den stabila hissautomaten är inte lika känslig och klarar variationer i fördelningen av godset.
Bilindustrin födde idén
Idén till den första hissautomaten växte fram under ett samarbete mellan Ford Motors och en av företagets leverantörer. Bilbranschen hade stora problem med smådelar som lagrades i kilometerlånga gångar. Hissautomaten komprimerade lagerytan enormt. När operatörerna inte längre behövde transportera sig långa sträckor för att plocka delar kunde hanteringstiderna sänkas drastiskt. Den första hissautomaten installerades på Ford Motors 1982.
Tio år senare nådde hissautomaten den europeiska marknaden. Efter introduktionen på den tekniska mässan i Paris 1992 levererades den första anläggningen till Norsk Scania i Oslo i november samma år.
Tillverkning på hemmaplan
Nordverk Norge, som levererade de första amerikanska hissautomaterna i Norge var också initiativtagare när tillverkningen startade i Norden. Med en nykonstruerad hissautomat, där driftsäkerheten satts i första rummet, bland annat genom den överlägset pålitliga kuggstångsdriften, startade man 1999 bolaget Compact Logistic System AB i Smålandsstenar.
I dag är bolaget helägt av Welandkoncernen under namnet Weland Lagersystem AB. Och Nordverk Norge, där man har den längsta och bästa erfarenheten av hissautomater och effektiva applikationer, är numera återförsäljare för Weland Lagersystem i Norge.
Och hissautomatens utveckling går snabbt vidare. Med utgångspunkt från varierande krav och användningsområden ser man i dag en tydlig skillnad på lagerautomater och plockautomater.
Dagens anpassade systemlösningar
En lagerautomat används för att på ett billigt, effektivt och ergonomiskt sätt lagerhålla i första hand små artiklar. Här diskuteras ofta pris per lageryta för att utvärdera investeringen. Många gånger är dessa maskiner inte uppkopplade mot något överordnat system, utan fungerar som Stand Alone-maskiner.
Plockautomater är något helt annat. Här är nästan alla anläggningar anslutna till ett överordnat system som styr automatens funktioner. Vid utvärdering och jämförelser är det ofta plock per timme man tittar närmare på.
Trenden på marknaden är att fler och fler företag använder sina hissautomater som plockautomater, integrerade i företagets totala logistikfunktion.